Fossila bränslen

Fossil betyder nånting som är väldigt gammalt och något som är ett organiskt ämne. Det är upp till 500-50 miljoner år gammalt.

Bränsle är något man kan bränna upp för att få energi till exempel värme.

Hur bildas fossila bränslen?

Organismer som levde för länge sedan, flera miljoner år sedan. De består av kolatomer. Kolhydrater, fetter och proteiner innehåller kolatomer. Både växter och djur innehåller massa kolatomer. När de här växterna dog och hamnade under botten av jorden d.v.s under marken. De döda organismerna sjönk ner för att bilda olja och naturgas. Kolatomerna från organismerna bildar nya molekyler i olja och naturgas som är kolväten. Atomerna sätts till långa kedjor. Det går till genom att de döda organismerna omvandlas då det finns hög tryck eftersom det ligger massa sand och lera ovanpå de döda organismerna. Då blir det tungt och hög tryck. Det behövs också värme och värme finns under jorden. Sist behövs det tid för att det ska omvandlas till olja och naturgas. Det tar väldigt långt tid ca 500-50 miljoner år. Det ska framförallt inte finnas syre alls eftersom om det väl finns syre så ruttnar/förmultnar den döda organismen istället för att omvandlas till fossilt bränsle.

Oljan som finns nere i marken pumpar vi upp idag genom ett långt hål som är flera kilometer lång. Vi pumpar upp den till ett torn där pumpen sitter och leder råoljan genom ett rör som förs direkt till ett stort torn. Ett sådant torn kallas för fraktioneringstorn. Fraktionering innebär när man delar upp en blandning i mindre delar. Råoljan som vi pumpar upp idag från marken består en blandning av massa olika kolväten. Både korta och långa kolväten. När råoljan ligger på botten av fraktioneringstornet så värmer man upp det. Värmen är ca 370 °C - 430°C. Då börjar råoljan koka. Eftersom det är en blandning av olika kolväten så kommer de kortaste kolväten med de minsta molekylerna som behöver minst energi för att övergå till gasform kommer att koka först och stiga upp till ett rör(gas). Det finns flera olika rör.

1. Gas

2. Bensin 5-10 kolatomer

3. Fotogen

4. Diesel 10-22 kolatomer

5. Eldnings olja

6. Asfalt

Det tar längst tid för asfalt att börja koka eftersom det är långa kolväten.

Att man tar sådana blandningar av kolväten och värmer upp det så att det delas upp i olika kolväten. Det kallas för fraktionerad destillation. Varför det fungerar på det sättet beror på olika kokpunkter. De korta kolväten har lägre kokpunkt och långa kolväten har högre kokupunkt.

De här fossila bränslen (t.ex. bensin och diesel) används för att köra bil och i avgaserna släpps det ut koldioxid.

Naturgasen pumpar vi också upp från marken och det använder vi mest för att värma upp hus. Naturgasen används både för uppvärmning och elproduktion (tillverka el). För att man ska tillverka el kan man elda naturgasen för att värma vatten så att man bildar vattenånga. Man låter vattenångan gå igenom en generator som har en turbin som får generatorn att snurra för att tillverka el. När vi bränner naturgas och andra fossila ämnen så sker det en kemisk reaktion.

Kolväte (vilken som helst) + syre --------------> koldioxid * + vatten * + energi (t.ex. värme)

* Koldioxid mängden i atmosfären ökar och bidrar till en global uppvärmning. Eftersom när vi människor släpper ut massa växthusgaser bl.a koldioxid bildas det ett tjock lager innanför atmosfären. När solens strålar träffar jorden ska det egentligen reflekteras tillbaks ut till rymden men det här tjocka lagret täcker solstrålarna och då reflekteras det tillbaks till jorden. Det blir varmare och kan leda till global uppvärmning. Glaciärerna i nord- och sydpolen kan börja smälta och vilket leder till att vattenytan stiger.  Därför skall man ta hand om miljön och inte släppa ut massa växthusgaser. Vi påverkar klimatet och effekterna blir olika i olika delar av världen.

* Vattenånga som bildas är en växthusgas men påverkar ej växthuseffekten för att när vatten kyls ner så hamnar det i hav och sjöar.

Biobränslen

Bio betyder liv och bränsle betyder något man kan bränna upp för att få energi till exempel värme.

Vad är då liv?

Man kan använda växter och man kan elda de för att bilda vattenånga så att man kan driva en turbin med hjälp av en generator för att tillverka el. När vi eldar organismerna så släpps det koldioxid. Det kan vara dåligt för miljön men biobränslen är bättre än fossila bränslen. För att om vi ska bilda mer biobränslen så måste vi plantera mera träd och växter som vi kan elda upp. Vad händer då? Jo, de här träden behöver ju koldioxid för att det ska ske fotosyntes. Det blir ett kretslopp. Det finns inga extra koldioxid i atmosfären för de tas upp av de nya växterna. Vi kan också tillverka biogas i reningsverk. Där bakterier bryter ner organiska ämnen och biogasen som bildas där kan vi använda för att köra bussar som är egentligen miljövänligare.

Biobränslen kallas för förnybar energikälla eftersom vi kan plantera växter. Däremot kommer vi ta slut fossila bränslen eftersom det tar lång tid för att bilda olja. Biobränslen är inte ett fossilt bränsle eftersom vi kan bara plantera träd.

Exempel på förnybara energikällor: Solenergi, vattenkraft och vindkraft.

Kraftvärmeanläggning i Skellfteå, som drivs på biobränslen.